Dag 4. Så här ser jag på mig själv
Jag ser på mig själv som en ganska lättsam människa att ha och göra med. Jag försöker inte bråka om småsaker utan är något jätte viktigt för en person ställer jag självklart upp på att göra det. Men jag säger vad jag tycker och tänker men har inga problem med att ändra uppfattning om man kan förklara för mig varför något annat är bättre.
Att erkänna att jag har fel inför min sambo gör jag aldrig haha. Men finns det någon som gillar att ge sig i en diskussion med sina närmsta? När jag diskuterar med arbetskollegor, chefer, kompisar eller andra lite mer avlägsna kontakter brukar jag visa vad jag tycker och tänker med har inga problem med att erkänna mig "besegrad".
Jag har aldrig haft svårt för att fråga om hjälp, varför kämpa med något som tar längre tid själv än om man hjälps åt?* Jag är en väldigt nyfiken person som gärna ställer frågor. När jag var liten kallades jag för Findus på grund av min nyfikenhet. Skulle vara med överallt och kika på hur man gjorde olika saker. Hur skall man annars lära sig något?
Jag uppfattar mig som en positiv person som inte är rädd för att bjuda på mig själv, skämta och skoja. Gärna med andra, om andra och om mig själv. Brukar säga att jag ärvt min humor av min far. Om den är bra eller inte, det vet jag inte. Klassisk göteborgshumor skulle jag gissa. Jag är nog ganska duktigt på att tajma in skämten på rätt ställe.
Jag ser mig som en vänlig med ganska självsäker individ när jag är bland nya människor. Pratar gärna med människor som vill prata med mig. Varför försöka prata med någon som egentligen inte vill prata med mig? Det tar bara massa energi att försöka hålla igång ett samtal.
Jag ser mig som en ganska mysig person att vara med, husmorlig. Älskar att baka, laga mat och pyssla om tiden ges.
Skulle jag förklara mig så skulle det nog vara en pratglad, rolig och självsäker person med hjärtat på rätt ställe som är lätt att ha och göra med.
Frågade min pojkvän hur han skulle förklara mig med tre ord och han sa:
- Social
- Känslosam
- Djurvän
Hur skulle ni förklara mig?
Jag som liten, dålig bild kanske. Utskuren ur en annan bild från studenten.
Gissar på att jag omkring 4-5 år.
Att sticka ut tungan genom tänderna när jag ler gör faktiskt fortfarande.
